Just nu genomförs etableringsundersökningen för Högskolekvalitet. Lansering sker i mars 2012.

Tipsa

Statistiken bakom Högskolekvalitet

Här får du veta mer om den statistik och det underlag som ligger till grund för informationen på webbplatsen och hur statistiken har tagits fram. Du hittar också länk till en rapport med mer information.

Vilka utbildningar omfattas av undersökningen?

Alla program som ger en examen på grundnivå och avancerad nivå ingår i undersökningen. Programmen är uppdelade i huvudområden och ämnen utifrån Högskoleverkets ämnesstruktur.

Examina på grundnivå omfattar:

  • högskoleexamen
  • kandidatexamen
  • högskoleingenjörsexamen

Examina på avancerad nivå omfattar:

  • masterexamen
  • magisterexamen
  • juristexamen (inkl grundnivå)
  • civilekonomexamen (inkl grundnivå)
  • civilingenjörsexamen (inkl grundnivå)
  • sjöingenjörsexamen (inkl grundnivå)
  • agronomexamen (inkl grundnivå)
  • landskapsarkitektexamen (inkl grundnivå)
  • psykologexamen (inkl grundnivå)
  • logopedexamen (inkl grundnivå)

Utbildningar som inte tagits med i undersökningen är exempelvis till lärare, läkare, sjuksköterska, veterinär, polis. Denna typ av utbildningar har alltid obligatorisk praktik i avtalad omfattning, vilket gör att de inte är aktuella för undersökningen. Se vilka ämnen som ingår i undersökningen i bifogad pdf.

Om du inte hittar ett visst program på högskolekvalitet.se beror det på att ansvariga på programmet valt att inte delta i undersökningen, eller på att vi inte hittat programmet i Högskoleverkets databas (studera.nu). Vill du som programansvarig komma i kontakt med Svenskt Näringsliv går det bra att maila till info@hogskolekvalitet.se.

Vilket material ligger till grund för Högskolekvalitet?

  • Enkätsvar från ansvariga för 944 program vid universitet och högskolor

  • Telefonintervjuer med 8096 studenter som tog examen juli 2009 - juni 2010

  • Statistik från databasen LADOK

Vad mäter vi i undersökningarna?

Högskolekvalitet bygger på två egna undersökningar; en om utbildningarnas samverkan med arbetslivet och en om hur det gått för examinerade studenter i arbetslivet.

Samverkansundersökningen

Samverkansundersökningen utgår från vilken kontakt studenterna har med arbetslivet under utbildningen och besvaras av lärosätenas programansvariga.

Genom webbenkäter mäter vi följande:

  • Förekomsten av praktik/co-oputbildningar, fadderföretagsverksamhet, arbetslivsanknutna projekt- och examensarbeten samt övrig samverkan (näringslivsrepresentanter i styrelser/råd, gästföreläsare från arbetslivet, utlandspraktik, arbetsmarknadsdagar)
  • Omfattningen av samverkansaktiviteten, det vill säga hur stor andel av studenterna som deltar och antalet timmar
  • Lärosätenas engagemang, det vill säga hur involverade de är i att förmedla till exempel praktikplatser, uppdragsgivare för projekt- eller examensarbete och fadderföretag

Vi tar också hänsyn till om aktiviteten är obligatorisk eller frivillig. Ovanstående parametrar ger utbildningarna olika mycket poäng och rankar dem därefter.

Jobbundersökningen

Jobbundersökningen utgår från intervjuer med nyexaminerade studenter och visar hur de lyckats etablera sig på arbetsmarknaden.

Genom telefonintervjuer mäter vi följande:

  • Om de nyexaminerade fått jobb efter examen och hur lång tid det tog
  • Om jobbet är kvalificerat
  • Vilken ingångslön de fått

Genom att kombinera lärosätenas uppgifter om samverkan med statistik om studenters etablering kan vi dra slutsatser om hur de hänger ihop.

Den lönesiffra du ser när du söker och jämför utbildningar är meddelönen som studenterna som examinerats från den aktuella utbildningen fått i ingångslön.

Olika samverkansformer

Vilka typer av samverkan mäter vi och hur fungerar de?

Praktik

Praktik är en del av utbildningen som genomförs på en arbetsplats. Studenten får möjlighet att prova det kunskaper från föreläsningssalen på ett en arbetsplats och får samtidigt chans att skaffa värdefulla kontakter i arbetslivet. Praktik kan också vara en co-oputbildning (Cooperative Education) vilket innebär återkommande och avlönade praktikperioder i företag.

Fadderföretag och mentorskap

Fadderföretag/mentorföretag kommer tidigt in i processen och följer med genom hela utbildningen. Samarbetet knyter studierna till företagets verksamhet och studenten får jobba med verkliga uppgifter. Ofta kommer också fadderföretaget till lärosätet för att föreläsa.

Projektarbete i arbetslivet

Projekt/case är poänggivande och bygger på uppgifter som tas fram i samråd med arbetslivet. Projektkurser ger insikt i arbetslivet och tillfälle att testa teoretiska kunskaper i verkliga jobbsituationer. Samtidigt ges föreläsningar och handledning på lärosätet.

Arbetslivsanknutna examensarbeten

Examensarbete (exjobb) är en längre uppsats som skrivs på uppdrag av ett företag och behandlar ett ämne som är intressant för företaget. Resultatet kommer ofta till nytta för företaget. Studenten har en handledare på lärosätet och en på företaget vilket ger dubbel feedback och olika perspektiv.

Styrelsemedverkan och branschråd

Lärosätet kan ha representanter från arbetslivet i styrelser, bransch- eller programråd. På så sätt får både lärosätet och företagen insyn i varandras verksamheter och fördelaktigt utbyte. Ett program-/branschråd är ett samarbete mellan lärosätet och arbetslivet inom en viss utbildning/bransch.

Gästföreläsningar

I många utbildningar ingår föreläsningar som hålls av personer från arbetslivet och som bidrar med expertkunskaper utifrån. De tar med sig erfarenhet och exempel från sina arbetsplatser. Detta ger en uppfattning om hur de teoretiska kunskaperna kan användas i yrkeslivet.

Utlandspraktik och utlandsstudier

Svenska studenter som läser utomlands under utbildningen får överlag en konkurrensfördel gentemot studenter som inte gör det. Det ger viktiga kunskaperna, erfarenheter och kontakter som möjligheterna på arbetsmarknaden efter studierna.

Arbetsmarknadsdagar

Arbetsmarknadsdagar är till för att studenten ska få tillfälle att träffa representanter för arbetslivet under informella former. Arbetsgivare berättar om sin verksamhet. Personliga möten eller föreläsningar kan handla om ämnen som CV-utformning, entreprenörskap eller inträdet på arbetsmarknaden.

Hur tillförlitliga är siffrorna?

Samverkansundersökningen bygger på svar som vi får direkt av lärosätenas programansvariga. Jobbstatistiken bygger på resultat av intervjuer med studenter, som enligt lärosätenas LADOK-register avslutat sin utbildning för högst ett år sedan.

För att mäta kvaliteten på Högskolekvalitet har vi låtit SCB genomföra en granskning av den metod som tillämpas. Granskningen gav klart godkänt betyg.

Om utbildningsinvestering - beräkna livslön

Till grund för beräkningen av den förväntade livslönen ligger Statistiska centralbyråns (SCB www.scb.se) strukturlöneundersökningen från 2007. Datamaterialet består av 2,3 miljoner individer (observationer) i privat och offentlig sektor från 18-64 år och omfattar nästan 100 stycken olika utbildningar.

Den förväntade livslönen för en utbildning beräknar vi genom att addera medianlönen för alla åldrar upp till och med 64 år. På så sätt får individer i olika åldrar representera en hel livscykel. Till exempel Hotell och restaurang, första lönedata finns för 18-åringar och sista för 64-åringar. Vi då räknat ut medianlönen för alla 18-åringar, 19-åringar, 20-åringar… upp till alla 64-åringar.

Den lönedata vi använt bygger på månadslöner, därför multipliceras den med 12. Löner för personer som arbetar deltid räknas om till att motsvara lön för heltidsarbete. Detta är den vanligaste metoden för att beräkna livslöner och fördelarna är att det är enkelt att få fram tillförlitlig data, och att vi endast behöver ta hänsyn till ett års regler för exempelvis skatter.

Beräkningarna av den förväntade livslönen baseras på vilken utbildning en individ har. Utbildning och yrke behöver dock inte stämma överens i det enskilda fallet. Det är till exempel möjligt att en utbildad civilingenjör eller lärare arbetar inom andra yrken än de är utbildade för. För en användare kan det vara intressant att få information om hur skattesystemet påverkar den förväntade livslönen.

De beräknade livslönerna har därför kompletterats med förväntad livslön efter skatt. Dagens skattesystem har använts när lön efter skatt beräknats. Även studiefinansieringen kan tänkas vara intressant för användaren. Kostnaderna för studielånen är prognostiserade efter CSN:s modell.

Högskolekvalitet 2011

I rapporten Högskolekvalitet 2011 får du veta mer om vilka frågor vi driver och varför, hur vi gör undersökningarna samt mer information om statistiken som visas på webbplatsen. Öppnas som PDF. - Högskolekvalitet 2011